Hejssan,
Vi tänkte berätta i detta inlägg lite om lärarens pedagogiska tänkande efter vår intressanta intervju och observation :)
Forskning av undervisning inleddes i början av 1900-talet och en banbrytande forskare inom undervisningen var Peter Petersen. Han riktade sin uppmärksamhet på vad som händer i klassrummet och granskade interaktionen mellan läraren och klassen. Petersen utvecklade bland annat modeller för klassrumsobservationer, men genombrottet för undervisningsforskning hände dock först på 1960-talet i USA då man började mer systematiskt observera lärarnas och elevernas gemensamma verksamhet i klassrummet. Vi fick själva pröva på klassrumsobservation igår då vi konkret observerade en lärotimme i historia i en högstadieskola i Helsingfors.
Inom didaktiken har forskare granskat mycket i lärarens pedagogiska tänkande, vilket kännetecknas av ett reflekterande tänkande kring undervisningen som skall bidra till utveckling av undervisningen. Läroplanen ligger som grund för lärarens pedagogiska tänkande men det grundar sig i allmänhet även på värden och på normativ etik. Det bildas alltså ett möte mellan lärarens värderingar och värderingarna som framkommer i läroplanen. Ändå kan man säga att värderingarna i läroplanen egentligen är i harmoni med vilken som helst medborgares syn på skolan och på hurdana människor man vill att skolan skall fostra. Varje lärare tolkar ändå läroplanen på sitt eget sätt och bildar en egen lärarpersonlighet med egna kännetecken och karaktärsdrag. Pedagogiskt tänkande är att fatta beslut och i det är det väsentligt att komma ihåg att lärarens dagliga verksamhet är föränderligt och växlande. Oftast är just dessa fattande av beslut vid interaktion i undervisningen en indikator av lärarens yrkesskicklighet för de är ibland snabba och intuitiva. Läraren styrs av att både följa läroplanen och med hjälp av bedömning av frågan om vilken typ av verksamhet leder till resultat.
Det finns en modell av Eckard König (1975) som förklarar lärarens pedagogiska tänkande på följande sätt: Han delar in i två teorier, objektteorier som handlar om de nivåer var verksamheten händer och metateorier som handlar om teorier om pedagogik som vetenskap. Verksamhetsnivån bildar huvuddelen av lärarens arbete och kan delas i pre-, inter- och postaktivitet, vilka hör till objektteorier som bildar första nivån av lärarens tänkande. På denna nivå behövs teoretisk kunskap och kritisk bedömning av innehållet. Och andra sidan på den metateoretiska nivån finns värdefrågor som behandlar fostran och undervisningen. På denna nivå reflekterar läraren olika objektteoretiska lösningar. Läraren är inte en forskare i sig men i vardagsspråk kan man använda sig av uttrycket forskande lärare som kännetecknas av nyfikenhet och man kan se lärarens pedagogiska tänkande styras av forskningsmässiga kriterier.
Följ med oss och vårt nästa inlägg som är vår intervju med en lärare i vilken mycket av det ovannämnda teorierna kan ses och förstås lite bättre hoppeligen.
Ha en trevlig helg,
Jenny, Carolina och Veronika
Källor:
Hansén & Forsman. 2011, Allmändidaktik-vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti