maanantai 15. joulukuuta 2014

Analys av observation och intervju

Hej på er alla! Här kommer vårt sista inlägg till vår blog, i vilken vi har sammanfattat vår observation och analyserat den samt jämfört med det som lyftes fram under intervjun.
Hur motiverar läraren eleverna?

Det första vi lade märke till är att läraren använder mycket kroppsspråk under hela lektionen och har en väldigt bärande röst. Han har bra kontroll och en ’’presence’’ i undervisningssituationen. Läraren använder sig även av olika material för att motivera eleverna. Han visar bilder åt eleverna genast i början av lektionen och ställer frågor från den föregående föreläsningen.  Han använder sig av kartor för att konkretisera ämnet. På så sätt väcker läraren intresse och emotioner. Förutom kartor används PowerPoint, tavlan och olika färgs kritor som material. Han uppmuntrar eleverna t.ex. använder sig av positiva kommentarer samt beaktar elevernas önskemål. Läraren definierar begreppen pull och push genom att dela upp klassen i två delar, ena sidan ska förklara pull och andra push. Eleverna måste såvida vara aktiva och tänka själv! Han tillåter eleverna använda sig av drama under lektionen. Vid ett skede av lektionen ställer läraren frågor för att få uppmärksamhet (när klassen blev orolig). Han läser också upp exempel på en gammal uppgift för att eleverna ska förstå uppgiften de skall utföra.

Hur beaktar läraren elevernas nivå i sin undervisning?

Vi upplever att det är ganska krävande att efter en observation få fram på vilket sätt läraren tar i beaktande elevernas olika nivåer. Vi reagerade dock på att han använde ett lätt förståeligt språk, humor samt drama som underlättar elevernas förståelse och skapar en bra växelverkan med eleverna. De olika nivåerna kan även tas i beaktande genom att han tillät eleverna använda sina telefoner för att söka information under lektionen.

Hur försäkrar sig läraren om att eleverna har förstått saken?

Läraren använder sig av praktiska exempel. Under lektionen kunde vi b.la. se att han använde en chokoplatta (något konkret föremål)för att beskriva att köpkraften sjunker! Han upprepar även moment i undervisningen för att försäkra att alla elever har förstått uppgiften.


Syns det som läraren har berättat för dig i undervisningen?

Det märks tydligt att läraren är väldigt intresserad och engagerad i sitt undervisningsämne, någonting som även lyftes upp under intervjun. Under lektionen ställde läraren frågor och jämförde olika alternativ och gav konkreta exempel på hur en människa förr i tiden tänkte. Detta var någonting han även lyfte fram som betydelsefullt under intervjun, han använde sig av begreppet ’’ historisk empati’’. Eleverna uppmuntras att skriva och rita för hand, i intervjun framkom att läraren har dyslexi och anser därför att man också kan utföra uppgifter genom användning av bilder som material i undervisningen. Han presenterade under lektionen en aktuell nyhet, någonting han även framhävde under intervjun att han strävar till under sina lektioner.

Sammanfattning

Eftersom intervjun tog plats under en s.k. Dalton timme* och undervisningssituationen avslutades med elevernas självständiga arbete, märkte vi att läraren gav mycket uppmärksamhet åt eleverna och var alltid tillgänglig vid behov under självständigt arbete. Genom att observera lärarens undervisningssituation kan vi dra en slutsats att hans sätt att motivera är effektivt och att han tar i beaktan hela elevgruppen och varje enskild individ. Det syns även tydligt i hans sätt att undervisa att han är intresserad och engagerad av sitt ämne (historia och samhällslära). Han förmedlar väl sin kunskap och sitt intresse till eleverna.


* Dalton- metoden för undervisning utformades i staden Dalton, Massachusetts, USA av Helen Parkhurst i början av 1900. Metoden har senare utspritts och utvecklats i andra länder, särskilt engelsktalande länder. Metoden kännetecknas av tre huvuddrag: individualisering, självständigt arbete och stor frihet för eleven att själv lägga upp sitt eget arbete. Klassundervisning ersätts med ämnesrum och laboratorier. Läraren fungerar som en resursperson som eleven ingår ett "kontrakt" med om hur mycket av läroplanen som hen kommer att arbeta igenom under en viss period. Metoden är ett av de första praktiska försöken av den så kallade aktivitetspedagogiken.
Tack och hej leverpastej! Vi ses på torsdag! - Jenny, Veronika och Carolina


Källor
Arild Tjeldvoll- Dalton-metoden – pedagogikk 2009.https://snl.no/Dalton-metoden%2Fpedagogikk

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti