’’The very process of living together educates’’ – John Dewey

Hej, här kommer lite teori om lärande och lärandemiljöer! 

Vad är lärande och när sker det? Enligt den berömda pedagogen och filosofen John Dewey är lärandet konstant och sker i växelverkan med sociala sammanhang. Vi kan med andra ord inte stänga av lärandet. Hjärnan mottar hela tiden olika stimuli, men endast då vi uppmärksammar och processerar dessa stimuli kan vi lära oss och lägga saker på minnet. Det gäller att vara uppmärksam på lektionerna. 

Dewey ansåg att, att lära är att lära sig tänka och utbildningen skall väcka nyfikenheten i eleven. Det är viktigt att eleven får en helhetsbild och att problemen kan relateras till ett sammanhang och att läroämnena är gränsöverskridande. I läroplanen 2016 finns det ett tydligt försök att sätta Deweys tankar i praktiken som framgår i följande citat: ”Mångvetenskapliga lärområden erbjuder ett bra tillfälle för samarbete mellan skolan och det övriga samhället. Lärarnas och elevernas motivation ökar när de ämnen som behandlas har lokal anknytning, är aktuella och har samhällelig betydelse” 

Eftersom lärandet och utveckling aldrig upphör så är det nödvändigt för en lärare att ibland uppdatera sin information. Till exempel sker det teknologiska framsteg av vilka läraren potentiellt kan dra nytta av i sin undervisning. Fortbildning samt vuxenutbildning har på sistone ökat. Kraven och förväntningarna på bland annat språkkunskaper och förmåga att hantera information och teknik har ökat betydelsevärt. Läraren skall ha en god kännedom om sitt ämne som hen undervisar; inte dock för mycket (det kan bli överkurs för eleverna) och inte för lite (eleverna lär sig inte det som förutsätts inom kursen). 

Då samhället förändras och blir mer komplext måste lärande och undervisning organiseras på nya sätt. Ett exempel på detta är globalisering. Gert Biesta hävdar att globaliseringen bildar grunden för den ansvarighetskultur som lett till hårt styrande inspektions- och kontrollsystem och till alltmer normativa läroplaner. Det finns en risk av dekvalificering av elever och vidare av arbetskraften. Läraren står inför ett problem om det finns elever som inte kan undervisningsspråket så väl. Dessa elever behöver mer stöd för att förstå undervisningsmaterialet. Förståelse är nyckeln till lärande. Då man förstår det material man lär sig och tycker att det har en logisk mening är det högst antagligt att man kommer ihåg det och kan användan sig av den nylärda informationen i framtiden. 

En anna grej som kan lyftas fram här är elevens inre och yttre motivation för lärande. Hur motiverad är man och vad är det som motiverar en? Då eleven läser en kursbok och är intresserad i materialet och har en vilja att lära sig och förstå materialet för att bli mer kunnig så har eleven inre motivation. En annan elev som läser samma kursbok men som läser den endast för att få bra vitsord i provet är yttre motiverad. Det finns många teorier kring lärandet. Ett teoretiskt perspektiv kan aldrig ensamt determinera hur en lärare skall undervisa. Ett undervisningssätt som vi säkert alla håller med om att är effektivt kommer från John Deweys pragmatism – ’’learning by doing’’. 

Until next time! Jenny, Veronika och Carolina

Källor:

Hansén & Forsman. 2011, Allmändidaktik-vetenskap för lärare. Lund:Studentlitteratur.

Atkinson & Hilgard's. 2009. Introduction to Psychology, 15 uppl., Hampshire: Chengage Learning

EMEA

Utbildningsstyrelsen, 2014, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, http://www.oph.fi/.../157212_lp2016_utkast_kapitel_1_12.pdf