Analys av observation och intervju

Hej på er alla! Här kommer vårt sista inlägg till vår blog, i vilken vi har sammanfattat vår observation och analyserat den samt jämfört med det som lyftes fram under intervjun.

Hur motiverar läraren eleverna?

Det första vi lade märke till är att läraren använder mycket kroppsspråk under hela lektionen och har en väldigt bärande röst. Han har bra kontroll och en ’’presence’’ i undervisningssituationen. Läraren använder sig även av olika material för att motivera eleverna. Han visar bilder åt eleverna genast i början av lektionen och ställer frågor från den föregående föreläsningen.  Han använder sig av kartor för att konkretisera ämnet. På så sätt väcker läraren intresse och emotioner. Förutom kartor används PowerPoint, tavlan och olika färgs kritor som material. Han uppmuntrar eleverna t.ex. använder sig av positiva kommentarer samt beaktar elevernas önskemål. Läraren definierar begreppen pull och push genom att dela upp klassen i två delar, ena sidan ska förklara pull och andra push. Eleverna måste såvida vara aktiva och tänka själv! Han tillåter eleverna använda sig av drama under lektionen. Vid ett skede av lektionen ställer läraren frågor för att få uppmärksamhet (när klassen blev orolig). Han läser också upp exempel på en gammal uppgift för att eleverna ska förstå uppgiften de skall utföra.

Hur beaktar läraren elevernas nivå i sin undervisning?

Vi upplever att det är ganska krävande att efter en observation få fram på vilket sätt läraren tar i beaktande elevernas olika nivåer. Vi reagerade dock på att han använde ett lätt förståeligt språk, humor samt drama som underlättar elevernas förståelse och skapar en bra växelverkan med eleverna. De olika nivåerna kan även tas i beaktande genom att han tillät eleverna använda sina telefoner för att söka information under lektionen.

Hur försäkrar sig läraren om att eleverna har förstått saken?

Läraren använder sig av praktiska exempel. Under lektionen kunde vi b.la. se att han använde en chokoplatta (något konkret föremål)för att beskriva att köpkraften sjunker! Han upprepar även moment i undervisningen för att försäkra att alla elever har förstått uppgiften.

Syns det som läraren har berättat för dig i undervisningen?

Det märks tydligt att läraren är väldigt intresserad och engagerad i sitt undervisningsämne, någonting som även lyftes upp under intervjun. Under lektionen ställde läraren frågor och jämförde olika alternativ och gav konkreta exempel på hur en människa förr i tiden tänkte. Detta var någonting han även lyfte fram som betydelsefullt under intervjun, han använde sig av begreppet ’’ historisk empati’’. Eleverna uppmuntras att skriva och rita för hand, i intervjun framkom att läraren har dyslexi och anser därför att man också kan utföra uppgifter genom användning av bilder som material i undervisningen. Han presenterade under lektionen en aktuell nyhet, någonting han även framhävde under intervjun att han strävar till under sina lektioner.

Sammanfattning

Eftersom intervjun tog plats under en s.k. Dalton timme* och undervisningssituationen avslutades med elevernas självständiga arbete, märkte vi att läraren gav mycket uppmärksamhet åt eleverna och var alltid tillgänglig vid behov under självständigt arbete. Genom att observera lärarens undervisningssituation kan vi dra en slutsats att hans sätt att motivera är effektivt och att han tar i beaktan hela elevgruppen och varje enskild individ. Det syns även tydligt i hans sätt att undervisa att han är intresserad och engagerad av sitt ämne (historia och samhällslära). Han förmedlar väl sin kunskap och sitt intresse till eleverna.

* Dalton- metoden för undervisning utformades i staden Dalton, Massachusetts, USA av Helen Parkhurst i början av 1900. Metoden har senare utspritts och utvecklats i andra länder, särskilt engelsktalande länder. Metoden kännetecknas av tre huvuddrag: individualisering, självständigt arbete och stor frihet för eleven att själv lägga upp sitt eget arbete. Klassundervisning ersätts med ämnesrum och laboratorier. Läraren fungerar som en resursperson som eleven ingår ett "kontrakt" med om hur mycket av läroplanen som hen kommer att arbeta igenom under en viss period. Metoden är ett av de första praktiska försöken av den så kallade aktivitetspedagogiken.

Tack och hej leverpastej! Vi ses på torsdag! - Jenny, Veronika och Carolina

Källor

Arild Tjeldvoll- Dalton-metoden – pedagogikk 2009.https://snl.no/Dalton-metoden%2Fpedagogikk

Intervju med läraren som är kung i klassrummet!

Vi: På vilket sätt arbetar du? Har du några arbetsmetoder som du använder dig av?

Läraren: Jag försöker få eleverna att bli aktiva och få dem att diskutera på lektionerna. Vi använder oss av Dalton-pedagogik (kommit från Holland, Amsterdam)som vi tog i bruk 2008. Metoden ger mycket eget ansvar åt eleverna och en möjlighet att jobba självständigt. Den minskar mängden läxor för eleverna och min egen mängd av arbetsuppgifter. Eleverna jobbar för sig själv och har också under lektionstid möjlighet att göra på sina skoluppgifter.

Vi: Vilka läromedel/material använder du?

Läraren: Jag använder mig mycket av bilder, som ni ser (visar runt i klassen). Läxor räknar jag även som läromedel/material. Jag använder mig även av berättelser för att få fram s.k. historisk empati, alltså lära elever att sätta in sig i en annan människas situation. Det försöker jag konkret uppnå genom att t.ex. läsa brev och visa gamla bilder (tar en gammal svartvit bild från katedern och visar). Jag tycker om att använda tavlan och olika färggranna kritor… så använder jag mig också av youtube.

Vi: Hur skapar du “balans” i undervisningssituationen (den didaktiska triangeln, elev-lärare-innehåll)

Läraren: Jag känner att jag ännu är en ganska stor del av den didaktiska triangeln, jag försöker mitt bästa i att ge en större roll åt eleverna, men när man tycker om sin sak så vill man gärna äga ämnet. Jag försöker ändå dämpa mig själv (alltså ge eleverna mera ansvar).

Vi: Hur motiverar du dina elever och vilka metoder använder du för att de ska förstå innehållet?

Jag är intresserad av det jag undervisar i och har god kunskap om mitt ämne, det motiverar även eleverna.  Jag kan 100 och ger ut 10…Att kunna sin sak, att vara ödmjuk och lyssna skapar även respekt av eleverna… genom att rita och låta eleverna rita. Jag tillåter även eleverna använda tabletter/smarttelefoner och skulle gärna erbjuda egna till dem men har tyvärr inte fått finansiering.

Vi: Hur tror du att dina elever lär sig bäst?

Läraren: Genom att själv jobba. Det kräver ocksLÄRAREN SOMr blivit med åren stöån katedern och visar)ler man glömmer bort. Jag har också å arbete att göra uppgifter som passar till allas nivåer.

Vi: Hur planerar du i allmänhet din undervisning?

Läraren: Ibland måste jag använda mig av s.k. tröskelplanering, men det kan man inte använda sig av i längden. Jag läser mycket tidskrifter, kollar på tv på aktualitetsprogram, håller mig up to date genom att läsa facebook och bloggar enligt eget intresse. Jag fortbildar även mig… jag jobbar mycket med media och nyhetsbevakning och på så sätt försöker jag få eleverna att tänka kritiskt. Ekonomin har blivit sämre och den sociala belastningen har blivit med åren större och detta tar tid av själva planeringen av lektioner.

Vi: Vad är det som ligger till grund för din planering för dagens lektionstillfälle?

Historietimme för elever i klass 7 och jag använder mig idag av standardplanering t.ex. Powerpoint. Timmen handlar om emigration till Amerika. Jag tycker om att “åka” någonstans på mina timmar och idag åker vi till “Amerika”. Jag brukar rita på tavlan Finland och sedan åka någonstans. Just nu har jag ett projekt med eleverna i vilken de får välja en delstat och “sälja” den till nordborna (ett vitt papper vilket man får skriva/rita på och använda sin fantasi). Jag har allt mitt material på datorn eller i olika mappar i vilka jag har papper från flera år tillbaka (stiger upp och visar hyllan med flera färgs mappar). Det är främst uppgifter och bedömning som måste planeras noggrant och så direkt muntlig feedback. Eleven får också själv bedöma.

Undervisningsmaterial:  Karta på Nord-Amerika från början av 1900-talet (upphängd bak i klassen) 

Vi: Har du några kriterier som hjälper dig att utvärdera om en lektion fungerat bra eller mindre bra?

Läraren: Jag ser nog hur det har gått genast efteråt, men jag har också använt mig av “skuggning” då en annan lärare utvärderat min undervisning. Då måste man även välja ett visst perspektiv på vad som utvärderas. I slutet av terminen brukar jag också fråga eleverna hur de upplevt undervisningen. Nuförtiden ska man utvärdera en så mycket, jag vill koncentrerar mig mer på undervisningen.

Vi: Vilka är dina styrkor/svagheter som lärare?

Läraren: Min styrka är att jag tycker om det jag gör, både elevgruppen och själva ämnet. Läraryrket är även ett tryggt arbete… jag är väldigt nyfiken till min natur och vill lära mig nytt… Min svaghet är att jag är jätte dålig på samarbete med kollegor… man bestämmer om någonting och så blir de på hälft eller man glömmer bort. Jag har också dyslexi och är lite rådig och ostrukturerad (speciellt i klassrummet). Jag skulle villa få med mera IT i undervisning, eftersom det är tidskrävande… och så har jag har svårt med att säga NEJ.

Vad är god undervisning och tecken på en bra lärare?

Hejssan,

Vi tänkte berätta i detta inlägg lite om lärarens pedagogiska tänkande efter vår intressanta intervju och observation :)

Forskning av undervisning inleddes i början av 1900-talet och en banbrytande forskare inom undervisningen var Peter Petersen. Han riktade sin uppmärksamhet på vad som händer i klassrummet och granskade interaktionen mellan läraren och klassen. Petersen utvecklade bland annat modeller för klassrumsobservationer, men genombrottet för undervisningsforskning hände dock först på 1960-talet i USA då man började mer systematiskt observera lärarnas och elevernas gemensamma verksamhet i klassrummet. Vi fick själva pröva på klassrumsobservation igår då vi konkret observerade en lärotimme i historia i en högstadieskola i Helsingfors. 

Inom didaktiken har forskare granskat mycket i lärarens pedagogiska tänkande, vilket kännetecknas av ett reflekterande tänkande kring undervisningen som skall bidra till utveckling av undervisningen. Läroplanen ligger som grund för lärarens pedagogiska tänkande men det grundar sig i allmänhet även på värden och på normativ etik. Det bildas alltså ett möte mellan lärarens värderingar och värderingarna som framkommer i läroplanen. Ändå kan man säga att värderingarna i läroplanen egentligen är i harmoni med vilken som helst medborgares syn på skolan och på hurdana människor man vill att skolan skall fostra. Varje lärare tolkar ändå läroplanen på sitt eget sätt och bildar en egen lärarpersonlighet med egna kännetecken och karaktärsdrag. Pedagogiskt tänkande är att fatta beslut och i det är det väsentligt att komma ihåg att lärarens dagliga verksamhet är föränderligt och växlande. Oftast är just dessa fattande av beslut vid interaktion i undervisningen en indikator av lärarens yrkesskicklighet för de är ibland snabba och intuitiva. Läraren styrs av att både följa läroplanen och med hjälp av bedömning av frågan om vilken typ av verksamhet leder till resultat.

Det finns en modell av Eckard König (1975) som förklarar lärarens pedagogiska tänkande på följande sätt: Han delar in i två teorier, objektteorier som handlar om de nivåer var verksamheten händer och metateorier som handlar om teorier om pedagogik som vetenskap. Verksamhetsnivån bildar huvuddelen av lärarens arbete och kan delas i pre-, inter- och postaktivitet, vilka hör till objektteorier som bildar första nivån av lärarens tänkande. På denna nivå behövs teoretisk kunskap och kritisk bedömning av innehållet. Och andra sidan på den metateoretiska nivån finns värdefrågor som behandlar fostran och undervisningen. På denna nivå reflekterar läraren olika objektteoretiska lösningar. Läraren är inte en forskare i sig men i vardagsspråk kan man använda sig av uttrycket forskande lärare som kännetecknas av nyfikenhet och man kan se lärarens pedagogiska tänkande styras av forskningsmässiga kriterier. 

Följ med oss och vårt nästa inlägg som är vår intervju med en lärare i vilken mycket av det ovannämnda teorierna kan ses och förstås lite bättre hoppeligen.

Ha en trevlig helg,

Jenny, Carolina och Veronika

Källor:

Hansén & Forsman. 2011, Allmändidaktik-vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur

Att utvärdera lärande

Hej igen! Vi ville ta upp det här med utvärdering av lärande eftersom vi också hade några frågor gällande utvärdering på vår intervju idag :) så här kommer ett kort blogginlägg om det!

Utvärdering har en stor roll i såväl lärarens arbete och skolans arbete och används för att garantera kvalitet på elevernas lärande. Synonymer till termen är även evaluering, bedömning och betygsättning och det finns egentligen ingen direkt distinktion mellan begreppen.Utvärdering handlar om att identifiera elevens färdigheter och kunskaper och är därför krävande mänsklig verksamhet. Utvärderingen hjälper ändå elever att hitta sin egen begåvningsprofil som ger vägledning inför fortsatta studier och senare yrkesval. Utvärderingen bör vara genomskinlig och utgå från klara kriterier samt vara en positiv stimulans för elevens utveckling. Nuförtiden är det även viktigt att eleven utvecklar en förmåga att utvärdera sig själv, detta med hjälp av lärarens utvärdering ger eleven en mer realistisk bild om sina egna färdigheter och hen blir medveten om områden som kräver mer arbete och fortsatt utveckling. 

Förutom utvärdering av elever gör lärare även konstant utvärdering av sitt eget arbete genom att följa elevers reaktioner och framsteg. Läraren kan även be elever ge feedback om undervisningen som i sin tur hjälper hen att få en bild av sig själv som en ledare för klassens arbete. Lärare kan även använda sig av kolleger som kan "skugga" undervisningen och ge synpunkter som kan utveckla undervisningen. 

That´s all folks! 

Hälsningar, Jenny, Carolina och Veronika

Källor:

Hansén & Forsman. 2011, Allmändidaktik-vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. 

’’The very process of living together educates’’ – John Dewey

Hej, här kommer lite teori om lärande och lärandemiljöer! 

Vad är lärande och när sker det? Enligt den berömda pedagogen och filosofen John Dewey är lärandet konstant och sker i växelverkan med sociala sammanhang. Vi kan med andra ord inte stänga av lärandet. Hjärnan mottar hela tiden olika stimuli, men endast då vi uppmärksammar och processerar dessa stimuli kan vi lära oss och lägga saker på minnet. Det gäller att vara uppmärksam på lektionerna. 

Dewey ansåg att, att lära är att lära sig tänka och utbildningen skall väcka nyfikenheten i eleven. Det är viktigt att eleven får en helhetsbild och att problemen kan relateras till ett sammanhang och att läroämnena är gränsöverskridande. I läroplanen 2016 finns det ett tydligt försök att sätta Deweys tankar i praktiken som framgår i följande citat: ”Mångvetenskapliga lärområden erbjuder ett bra tillfälle för samarbete mellan skolan och det övriga samhället. Lärarnas och elevernas motivation ökar när de ämnen som behandlas har lokal anknytning, är aktuella och har samhällelig betydelse” 

Eftersom lärandet och utveckling aldrig upphör så är det nödvändigt för en lärare att ibland uppdatera sin information. Till exempel sker det teknologiska framsteg av vilka läraren potentiellt kan dra nytta av i sin undervisning. Fortbildning samt vuxenutbildning har på sistone ökat. Kraven och förväntningarna på bland annat språkkunskaper och förmåga att hantera information och teknik har ökat betydelsevärt. Läraren skall ha en god kännedom om sitt ämne som hen undervisar; inte dock för mycket (det kan bli överkurs för eleverna) och inte för lite (eleverna lär sig inte det som förutsätts inom kursen). 

Då samhället förändras och blir mer komplext måste lärande och undervisning organiseras på nya sätt. Ett exempel på detta är globalisering. Gert Biesta hävdar att globaliseringen bildar grunden för den ansvarighetskultur som lett till hårt styrande inspektions- och kontrollsystem och till alltmer normativa läroplaner. Det finns en risk av dekvalificering av elever och vidare av arbetskraften. Läraren står inför ett problem om det finns elever som inte kan undervisningsspråket så väl. Dessa elever behöver mer stöd för att förstå undervisningsmaterialet. Förståelse är nyckeln till lärande. Då man förstår det material man lär sig och tycker att det har en logisk mening är det högst antagligt att man kommer ihåg det och kan användan sig av den nylärda informationen i framtiden. 

En anna grej som kan lyftas fram här är elevens inre och yttre motivation för lärande. Hur motiverad är man och vad är det som motiverar en? Då eleven läser en kursbok och är intresserad i materialet och har en vilja att lära sig och förstå materialet för att bli mer kunnig så har eleven inre motivation. En annan elev som läser samma kursbok men som läser den endast för att få bra vitsord i provet är yttre motiverad. Det finns många teorier kring lärandet. Ett teoretiskt perspektiv kan aldrig ensamt determinera hur en lärare skall undervisa. Ett undervisningssätt som vi säkert alla håller med om att är effektivt kommer från John Deweys pragmatism – ’’learning by doing’’. 

Until next time! Jenny, Veronika och Carolina

Källor:

Hansén & Forsman. 2011, Allmändidaktik-vetenskap för lärare. Lund:Studentlitteratur.

Atkinson & Hilgard's. 2009. Introduction to Psychology, 15 uppl., Hampshire: Chengage Learning

EMEA

Utbildningsstyrelsen, 2014, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, http://www.oph.fi/.../157212_lp2016_utkast_kapitel_1_12.pdf

Vad är Didaktik?

Hej på er alla! Eftersom vår uppgift är att observera och utvärdera lärandet, måste vi såklart sätt oss in i olika teorier inom ämnet. Som vi redan lyfte upp i vårt första blogginlägg, är didaktik ett helt nytt ämne för oss. Vi har alla fördjupat oss i litteratur om didaktik samt reflektera om det vi har läst om. Min uppgift är nu att sammanfatta i det här blogginlägget våra tankar och reflektioner om vad didaktik egentligen är. 

Didaktik som teori är väldigt tätt sammanbundet med lärande och hur vi lär oss. Teorin lyfter fram på vilka sätt man ska handla för att kunna ta till sig, lära eller förmedla kunskap. Didaktiken är en viktig del av planering, utförande och utvärdering av undervisning samt lärande. Den erbjuder såvida redskap för människan att förstå och handla i sin omgivning. Didaktik som teori utvecklades redan under antiken t.ex. filosofen Sokrates ansåg att olika undervisningsmetoder påverkar på lärande. Det är en intressant tanke att principer i dagens sätt att se på lärandet redan behandlades och utvecklades under antiken! Det finns även skillnader mellan olika länders syn på didaktik. Den nordiska didaktiken har tagit främst inflytande av den europeiska och angloamerikanska didaktiken. Teorin är såvida starkt kontextbunden och ändras även i takt med att vårt samhälle ändras. 

Didaktiken är uppdelad i två olika grenar, allmändidaktik, som är generell och behandlar undervisningens allmänna lagar, samt ämnesdidaktik, vars utgångspunkt är i olika skolämnen.  I praktiken smälter dessa två ihop t.ex. under en undervisningssituation. Man kan såvida endast dra skillnader mellan dessa i teorin. Didaktiken har även både en normativ och deskriptiv sida. Med normativ syftar man på sätt att organisera undervisning i praktiken och med deskriptiv sida fokuserar man på forskning, analysering och tolkning av undervisning. 

Någonting som teorin specifikt lyfter fram är att undervisning ständigt sker i en växelverkan mellan olika parter som deltar i läroprocessen. I allt lärande som sker finns det ett ämne som ska läras, en eller flera personer som lär sig, samt en lärare som lär. Läraren fungerar som en bro mellan ämnet som lärs och eleverna. Denna växelverkan kallas till den didaktiska triangeln eller pedagogiska relationen. Denna relation är någonting som väldigt viktigt för en individs utveckling och därför måste utgångspunkten alltid ligga i elevens bästa. Den är även situations-och kulturbundet samt är meningen att upphöra i och med att individen blir självständig. Innehållet som undervisas varierar och även undervisningsmetoderna är olika beroende på ämnet. Lärarens uppgift är både att behärska innehållet som ska läras och relationen mellan elev och innehåll. Didaktiken är till hjälp att skapa balans mellan dessa olika moment.

Den teori vi nu har fördjupat oss i väckte tankar om att undervisning och lärande är en mångsidig process där man måste beakta flera olika viktiga faktorer och moment. Speciellt väckte teorin frågan om hur man skapar som professionell konkret balans i praktiken mellan alla dessa olika moment? Detta är någonting som vi alla tre hoppas att vi ännu kommer (i alla fall i någon grad) få svar på genom ytterligare fördjupning i teori samt under vår intervju med en högstadielärare nu på torsdag! ☺ 

Ha en mysig fortsättning på veckan! – Jenny, Veronika och Carolina

Källor:

Gundem & Hopmann. 2002,  Didaktik and/or Curriculum, New York: Peter Lang Publishing, s. 29-41.

Hansén & Forsman. 2011, Allmändidaktik-vetenskap för lärare. Lund:Studentlitteratur. S. 29-67.

Intro

Hej alla, 

vi är Jenny, Carolina och Veronika, 3 första årets pedagogikstuderanden och det här är vår blog till kursen i didaktik. Vi valde att skriva blog eftersom det kändes nytt och spännande. Vi hade vår första föreläsning förra veckan och kom underfund med att vi aldrig hört talas om didaktik tidigare. Kursen ger oss frihet att närma oss ämnet självständigt och vi hoppas att vi genom denna blog kan dela med vår nya kunskap och öppna upp begreppet didaktik. Vår första reaktion till didaktik är att det är ett brett ämne och vi försöker på grund av kursens intensitet att fokusera på vissa delar som vi anser intressanta. 

Vår kursuppgift är att intervjua en eller flera lärare och observera en undervisningssituation och göra en analys av det. Vi har kontaktat Veronikas gamla historielärare i högstadieskolan Lönkan som är en inspirerande lärare med en egen approach till lärande.  Intrycket har varit så pass starkt att hon kommer väl ihåg honom efter nästan 15 år ;)

Eftersom vi inte ännu fått svar på vår förfrågan om intervjun så är planen ännu preliminär. Vi börjar ändå med att fokusera på de delarna av didaktiken som man kan dra paralleller till uppgiften med och som vi upplever intressanta. Vi inleder med att introducera vad didaktik och lärande är och så fortsätter vi med att granska utvärdering av undervisning som ligger som grund till vår intervju/observation.

Vi hoppas att ni får lika mycket ut av denna blog som vi, så följ med oss på detta spännande äventyr i att öppna begreppet didaktik!